ARKIV

ARTIKLAR

Köttfärs en känslig produkt! Hur kommer det då sig att det går bra att äta råbiff på rå köttfärs men inte hamburgare?

Vad är egentligen problemet med att köttdjur som föds upp utomlands får mycket mer antibiotika än de i Sverige?

Många vill odla sina grönsaker, frukter och bär med ekologisk växtnäring och blir det mer ekologiskt än egentillverkat biogödsel?

Landskap används ofta som ett argument för att stödja det lokala jordbruket, men det är svårt för konsumenter att förstå vad olika miljömärkningar och geografiska ursprungsbeteckningar betyder – och hur landskapet påverkas av våra matval.

[vc_row][vc_column width="1/2"][vc_column_text] 13.00  Matsvinn till middag [/vc_column_text][vc_column_text]Kan svinnad mat få nytt liv och bli en välsmakande måltid? Självklart, enligt dumpstraren och journalisten Andreas Jakobsson som driver bloggen Dumpstringslyx. Se när Andreas lagar till en måltid gjord på matsvinn och ta del av hans bästa tips på hur du tar tillvara matvaror som normalt kanske hade åkt i soptunnan.[/vc_column_text][vc_empty_space][eltdf_button target="_self" icon_pack="" font_weight="" text="Läs mer om de medverkande" link="http://matologi.nu/deltagare-2019/"][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2704" img_size="300x300" add_caption="yes"][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_single_image image="1454" img_size="medium" alignment="center"][/vc_column][/vc_row]

Här kan du se alla bilder från när mat- hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, foodies, forskare och producenter samlades på Matologi i Malmö Folkets Park den 4 juni 2016.

Den 20 augusti 2016 intog Matologi Norra Latins Trädgård i Stockholm! Se filmen här!

Här kan du ladda ner Köttguiden, en guide som hjälper dig att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.

Är det etiskt rätt att äta kött? Och vilken slags djurhållning är etiskt försvarbar? I etikbloggen på SLU diskuteras detta ur olika synsätt.

Arbetet med en regional livsmedelsstrategi för Stockholms län pågår för fullt och det kommer finnas en färdig strategi på plats i början av 2019. Länsstyrelsen tar fram strategin tillsammans med Stockholms läns landsting, LRF Mälardalen och Svensk Dagligvaruhandel.

När vi föder upp grisar, så går det åt foder. Foder är den största enskilda kostnaden inom grisuppfödning och för att producera en slaktgris i Sverige (90 kg slaktkropp) går det åt 350 kg foder. En del av detta foder skulle vi kunna äta direkt (spannmål, ärtor och bönor), utan att låta grisarna omvandla det till kött.

De allra flesta av oss har säkerligen vid ett flertal tillfällen hittat bortglömd mat som har möglat i våra kylskåp eller skafferi. Varför blir det så och vad ska man göra med möglig mat?

Varje dag gör du en mängd val kring maten du äter. Du kanske bara väljer svenskt kött, du kanske bakar allt bröd själv, eller kanske köper du bara den billigaste mjölken. Oavsett vilka val du gör – har du funderat över varför? Helena Röcklinsberg ger exempel på frågor man kan ställa sig utifrån ett par av rätterna på ett traditionellt svenskt julbord.

I Sverige, liksom i de flesta EU-länder, kastreras hangrisar som används för köttproduktion. Om inte hangrisarna kastreras skulle köttet från vissa hangrisar ha en obehaglig lukt, så kallad galtlukt, som är oacceptabel för många konsumenter. Genom forskning på SLU försöker vi att hitta ett eller flera alternativ till kastrering som är godtagbara ur djurskyddssynpunkt och arbetsmiljö samt livsmedelssäkerhet och produktkvalitet.

Idag verkar det vara viktigt för många att deras mat är naturlig! Vad betyder egentligen "naturligt" och finns det någon mat som inte påverkas av oss människor?

I vår vardag gör vi ständigt beslut som påverkar miljön omkring oss, både negativt och positivt. Det kan tillexempel handla om transporter, boende eller mat och det är svårt att alltid veta vilket som är det bästa valet.

Bekämpningsmedel, sjukdomar och förändrade odlingslandskap hotar bina. Hur påverkar detta oss och hur många livsmedel skulle försvinna utan binas pollinering?

Stärkelse, kostfiber och olika typer av socker utgör tillsammans det vi kallar kolhydrater! Vilket betydelse har kolhydratsammansättningen och vad skiljer en nyttig kolhydrat från en onyttig?

[vc_row][vc_column width="1/2"][vc_column_text]Visste du att den vanligaste orsaken till att vi slänger mat som gått ut ur datum är att vi är rädda att bli sjuka? Men vad betyder egentligen bäst före-datumet? Hur vet man om maten har blivit dålig? Vilka livsmedel bör man inte chansa med? Vad kan man göra för att förlänga hållbarheten på varan? SLU-forskaren Sofia Boqvist och kocken Johan Gottberg reder ut begreppen, bjuder på smarta tips och svarar på frågorna du alltid velat ställa.[/vc_column_text][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2919" img_size="300x300" add_caption="yes"][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_single_image image="1454" img_size="medium" alignment="center"][/vc_column][/vc_row]

Varför rekommenderar vi att genomsteka fläskkött men inte nötkött? Är det en myt eller ligger det någon sanning bakom rådet?

[vc_row][vc_column width="1/2"][vc_column_text] 15.30  Slutanförande [/vc_column_text][vc_column_text]SLU:s prorektor Karin Holmgren summerar dagen och reflekterar kring fortsatta utmaningar och möjligheter för minskat matsvinn och en mer hållbar värld. [/vc_column_text][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2888" img_size="medium" add_caption="yes"][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_single_image image="1454" img_size="medium" alignment="center"][/vc_column][/vc_row]

Hur påverkar ett lantbrukslandskap de människor som bor i närheten? Några lantbrukare har fått förbud att gödsla sina åkrar på helgerna och på sociala medier diskuteras det kring om man bör låta betesmarker växa igen eller inte.

Nu finns möjlighet att ansöka om att vara en del av matmarknaden! SLU efterfrågar en bra blandning av stora och små företag och en stor variation och bredd på produkterna

Vad är egentligen skillnaden mellan en grönsak och en frukt? Lars Mogren, hortonom på SLU i Alnarp förklarar!

[vc_row][vc_column width="1/2"][vc_column_text] 12.00  Lagstiftning för minskat matsvinn – rätt väg att gå? [/vc_column_text][vc_column_text]Årets pristagare av WIN WIN Gothenburg Sustainability Award, den franska domaren Arash Derambarsh, har blivit internationellt uppmärksammad för sitt politiska engagemang mot matsvinn. Han lyckades driva igenom en lagstiftning som tvingar matbutiker att donera sin osålda mat till välgörenhetsorganisationer. Lagändringen möjliggör en mer cirkulär livsmedelsförsörjning som är ett steg på vägen för att lösa den djupt orättvisa matsvinns-paradoxen: en tredjedel av all producerad mat går till spillo, samtidigt som människor går hungriga. Nu vill han att fler länder ska ta efter för att minska hungern. Ställer svenska aktörer upp i kampen mot matsvinn? Vem ska ta initiativen och hur kan matsvinnet bäst bekämpas? I panelen medverkar Katarina Luhr, klimat och miljöborgaråd i Stockholms stad, Jens Jonsson, livsmedelskoordinator Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner, Anna-Lena Dahlberg, kvalitets- och miljöchef på Coop samt Lovisa Ralpher, projektledare WIN WIN Gothenburg Sustainability Award.[/vc_column_text][vc_empty_space][eltdf_button target="_self" icon_pack="" font_weight="" text="Läs mer om de medverkande" link="http://matologi.nu/deltagare-2019/"][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2915" img_size="300x300" add_caption="yes"][vc_empty_space][vc_single_image image="2838" img_size="300x300" add_caption="yes"][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2885" img_size="medium" add_caption="yes"][vc_empty_space height="6px"][vc_single_image image="2934" img_size="medium" add_caption="yes"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_single_image image="1454" img_size="medium" alignment="center"][/vc_column][/vc_row]

Är det en slump att det finns tillgång till färska grönsaker året runt? Och hur hittar topp-restaurangerna formsköna och välsmakande minivarianter av svamp och bär till sina mästerverk på tallriken?

Vi konsumerar alltför lite bär. Forskning visar att bär är rika på flera olika vitaminer, kostfibrer och många andra bioaktiva ämnen som kan bidra till minskad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

Växter som odlas i växthus eller annan inomhusmiljö får inte naturligt den näring de behöver! I dessa fall blir så kallad hydroponisk odling ett alternativ, vilket innebär att växter inte odlas i jord utan i rinnande vatten där näringsämnen tillsätts. Finns det fler fördelar med att odla utan jord?

Varje gång vi köper mejeriprodukter förväntar vi oss att de ska smaka likadant – vilket de ofta också gör. Likväl står mejeriindustrin inför utmaningen att resultatet av deras processer varierar från gång till gång.

[vc_row][vc_column width="1/2"][vc_column_text] 13.45  Kan cirkulär matproduktion ge minskat svinn? [/vc_column_text][vc_column_text]Det pratas ofta om att vi måste ställa om från ohållbara linjära flöden till hållbara cirkulära system. Men vad betyder det egentligen, och kan cirkulär matproduktion vara en lösning på matsvinnsproblemet? I cirkulära livsmedelssystem kan matavfall och matsvinn fångas upp och användas som insatsvara i produktionen av ny mat. I denna paneldiskussion reder vi ut begreppet cirkularitet och ger exempel på vad det kan innebära samt diskuterar ansvar, hinder och möjligheter med en faktisk omställning till cirkulär livsmedelsproduktion. I panelen medverkar Bengt Persson, VD för Foodhills AB, Katarina Luhr, miljöborgarråd i Stockholms stad och Daniel Bergquist, forskare vid SLU.[/vc_column_text][vc_empty_space][eltdf_button target="_self" icon_pack="" font_weight="" text="Läs mer om de medverkande" link="http://matologi.nu/deltagare-2019/"][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2775" img_size="300x300" add_caption="yes"][vc_empty_space][vc_single_image image="2891" img_size="300x300" add_caption="yes"][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2915" img_size="300x300" add_caption="yes"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_single_image image="1454" img_size="medium" alignment="center"][/vc_column][/vc_row]

Nu finns det möjlighet att ansöka om att vara en del av Matologi 2017. SLU efterfrågar en bra blandning av stora och små företag/organisationer och en stor variation och bredd på produkterna/tjänsterna.

[vc_row][vc_column width="2/3"][vc_single_image image="2828" img_size="full" add_caption="yes"][vc_empty_space][vc_column_text] Ny metod ska ge säkrare mat och minskat svinn Har du också glömt påsen med ruccola lite för länge i kylen och det slutat med att du kastat den, ”för säkerhets skull”? Balansgången mellan att minska sitt matsvinn och att undvika att bli sjuk kan ibland vara svår, speciellt när det inte går att se på maten om den är dålig eller inte. På SLU i Alnarp pågår forskning om just detta, med målsättningen ökad livsmedelssäkerhet och minskat svinn. Färska bladgrönsaker som ruccola och babyspenat innehåller ibland farliga mikroorganismer som kan göra oss sjuka. Normalt sett dör de flesta mikroorganismer när vi tillagar maten, men eftersom vi äter salladsbladen råa får vi i oss dessa mikroorganismer om de råkar finnas i produkten. Beatrix Alsanius, som är professor i trädgårdsvetenskap vid SLU i Alnarp, forskar om bakterier i bladgrönsaker och hur vi kan avgöra om bladen är säkra att äta eller inte. – Vi studerar främst EHEC som är en bakterie man kan bli väldigt sjuk av och som det dessutom behövs väldigt lite av för att man ska bli dålig, säger Beatrix. EHEC är en tarmbakterie som kan hamna i salladsbladen när till exempel rådjur rör sig i odlingen eller om smittan finns i bevattningsvattnet. I fabriken sköljs bladen innan de paketeras, vilket minskar antalet bakterier. Om salladen blir liggande för länge innan den äts finns dock en risk att bakterierna hinner växa till och bli så många att de kan orsaka sjukdom. Tyvärr går det inte att se på bladen om det finns EHEC på dem eller inte eller inte. Beatrix forskning går ut på att undersöka vilka faktorer i samband med odling som påverkar förekomsten av EHEC i bladgrönsaker som ruccola och babyspenat. Hon har till exempel upptäckt att mängden gödsel som används har stor betydelse. Forskargruppen arbetar också med att ta fram metoder för att upptäcka EHEC i bladgrönsaker och system med smarta förpackningar som ska kunna identifiera och signalera farligt höga nivåer av EHEC i bladgrönsakerna till konsumenten eller butikspersonalen. En intressant upptäckt som Beatrix och hennes forskargrupp har gjort är att det faktiskt går att lukta sig till om det finns EHEC i spenaten eller ruccolan. Trots att det är ett väldigt litet antal bakterier det handlar om så kan doftämnen som bildas av bakterierna identifieras och mätas. Målet är att ta fram en elektronisk nästa som kan identifiera blad med farligt höga EHEC-nivåer. – Vår forskning bidrar till att minska matsvinnet eftersom den hjälper oss att veta om grönsaker som legat lite för länge är farliga att äta eller inte, säger Beatrix. Det gör både att vi slipper bli sjuka av maten och att vi slipper slänga mat i onödan.   Träffa Beatrix och andra matsvinnsforskare vid SLU på Matologi den 24 augusti 2019! Vill du veta mer? Kontakta beatrix.alsanius@slu.se  eller matologi@slu.se. [/vc_column_text][vc_empty_space height="50px"][/vc_column][vc_column width="1/3"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][eltdf_button target="_self" icon_pack="" font_weight="" text="Fler forskningsartiklar" link="http://matologi.nu/artiklar/"][vc_empty_space height="50"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][/vc_column][/vc_row]

Den 20 augusti 2016 fylldes Norra Latins Trädgård med mat- hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, foodies, forskare och producenter för matfestivalen Matologi!

Vitt vetebröd eller grovt fullkornsbröd? Diskussionen om vad som är bäst har pågått under en lång tid - men hur ska man egentligen tänka?

Här kan du se alla bilder från när mat- hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, foodies, forskare och producenter samlades i den urbana stadsmiljön vid Norra Latin i Stockholm, den 29 augusti 2015.

Om fler konsumenter väljer svenskt i butik och på restaurang, gör det skillnad för vilken mat och vilket Sverige vi får framåt. Väljer vi svensk mat, gynnar det landsbygden, företagarna och miljön. Bli en miljöhjälte och gör nytta för miljön genom att välja mat från Sveriges bönder.

Den 26 augusti 2017 fylldes Norra Latins Skolgård med mat- hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, foodies, forskare och producenter för matfestivalen Matologi.

Att bin producerar honung vet nog de flesta, men visste du att de även utför en mycket stor del av världens pollinering?

Den största delen av klimatpåverkan kommer från maten vi konsumerar. Genom att göra medvetna val och välja en kost som påverkar miljön så lite som möjligt, kan vi minska miljöpåverkan.

Det finns potential till att på ett mycket hållbart sätt kunna producera betydligt mer matsvamp i Sverige! Svampen inte bara god och nyttigt, den både energifattig och näringsrik, samtidigt som den passar i en vegetarisk kost och för den som vill gå ner i vikt.

Hur borde man föda upp grisar för att de ska vara så friska som möjligt? Hur gör vi idag och hur gjorde man 1948? Se filmen från 1948 för att lära dig mer om dåtidens djurproduktion.

Ekologiskt odlade frukter och grönsaker förknippas med en hälsosam livsstil och kost och efterfrågas i ökande omfattning. En populär produkt är ekologiskt odlade, färdigskurna bladsallader (bladgrönt, baby-leaf). Samtidigt har under senare år utbrott av matförgiftning relaterade till frukter och grönsaker ökat markant och även drabbat ekologiskt odlade produkter. Men var kommer då dessa bakterier ifrån?

I EU och speciellt i Sverige finns väldigt hårda lagar kring kemikalier i jordbruket. Många farliga medel har förbjudits och det testas noga innan ett nytt medel blir godkänt. För den konventionellt odlade maten finns nästan 15 gånger så många godkända bekämpningsmedel som inom det ekologiska jordbruket. Men är det bra eller dåligt?

Runt om i världen läggs stora mängder organiskt avfall på deponier där det produceras växthusgaser som bidrar till klimatförändringen. Under senare år har diskussioner om insekter som källor till framtida mat och foder blivit allt vanligare.

Sashimi tillagad på rå kyckling istället för rå lax – delikatess eller livsfara?

I nästan alla matbutiker runt om i landet kan man köpa färdigblandade sallader i alla möjliga smaker. I matsallader har bladgrönsaker blandats med ingredienser som kyckling och pasta, för att utgöra hälsosamma och lättillgängliga måltider för konsumenterna. Men hur hälsosamma är dessa färdigblandade sallader egentligen?

Grönsakskonsumtionen är på uppgång och i en positiv utveckling. Vad du hittar i grönsaksdisken styrs till stor del av konsumenternas värderingar och beteenden där efterfrågan och utbud är starkt kopplade till varandra.

Det uppskattas att vi slänger en av tre matkassar vi bär hem. Hur kan vi minska matsvinnet utan att riskera en tillväxt av sjukdomsorsakande bakterier?

Odla dina egna vindruvor hemma i trädgården eller på balkongen!

[vc_row][vc_column width="1/2"][vc_column_text] 10.30 Utmana färskvarunormen! [/vc_column_text][vc_column_text]Färskt är fräscht – eller? Dagens konsumenter är bortskämda med ett ständigt utbud av färska råvaror i matbutiken. Färska grönsaker, bröd och kött känns kanske mer attraktiva än exempelvis frysta. Tyvärr står färskvaror också för det mesta av matsvinnet, både i handeln och i hemmet. Är det kanske dags för de ofärska matvarorna att hitta vägen tillbaka till våra hjärtan och magar? I detta panelsamtal diskuterar vi hur vi kan utmana färskvarunormen och göra ofärska råvaror mer attraktiva – för ett minskat svinn och ett hållbart livsmedelssystem. I panelen medverkar Ingrid Strid, matsvinnsforskare vid SLU, Johan Swahn, måltidsforskare vid Örebro universitet och Sébastien Boudet, bagare och kock.[/vc_column_text][vc_empty_space][eltdf_button target="_self" icon_pack="" font_weight="" text="Läs mer om de medverkande" link="http://matologi.nu/deltagare-2019/"][vc_empty_space][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2763" img_size="300x300" add_caption="yes"][vc_empty_space][vc_single_image image="2596" img_size="300x300" add_caption="yes"][/vc_column][vc_column width="1/4"][vc_single_image image="2833" img_size="300x300" add_caption="yes"][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_single_image image="1454" img_size="medium" alignment="center"][/vc_column][/vc_row]