Efter förra årets succé för Matologi återkommer vi 2016 - och denna gång i två städer! Se filmen från 2015 här.

När vi föder upp grisar, så går det åt foder. Foder är den största enskilda kostnaden inom grisuppfödning och för att producera en slaktgris i Sverige (90 kg slaktkropp) går det åt 350 kg foder. En del av detta foder skulle vi kunna äta direkt (spannmål, ärtor och bönor), utan att låta grisarna omvandla det till kött.

Mjölk och mjölkprodukter har från att ha varit något självklart på middagsbordet blivit alltmer ifrågasatt och omdiskuterat. Mjölk och mjölkkor väcker känslor!

2013 startade Open Eye, Lantmännen och GoGreen ett projekt med målet att hitta nya grödor som vi kunde odla i Sverige, som vi annars måste importera. Svarta och vita bönor odlade på Öland blev startskottet!

Havre har många goda egenskaper, t.ex. innehåller kan det hjälpa till att sänka kolesterol i blodet och blodsockret efter måltid. Havre innehåller även många bra vitaminer och mineraler och är samtidigt naturligt glutenfritt.

Här kan du se alla bilder från när mat- hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, foodies, forskare och producenter samlades i den urbana stadsmiljön vid Norra Latin i Stockholm, den 29 augusti 2015.

Det finns potential till att på ett mycket hållbart sätt kunna producera betydligt mer matsvamp i Sverige! Svampen inte bara god och nyttigt, den både energifattig och näringsrik, samtidigt som den passar i en vegetarisk kost och för den som vill gå ner i vikt.

Är grödor som är GMO mer skadliga för hälsan? Omfattande forskning har visat att det faktiskt inte är förädlingsmetoden som avgör om en växt har en negativ påverkan på miljö och på vår hälsa, utan det är andra faktorer som spelar mycket större roll.

I Sverige, liksom i de flesta EU-länder, kastreras hangrisar som används för köttproduktion. Om inte hangrisarna kastreras skulle köttet från vissa hangrisar ha en obehaglig lukt, så kallad galtlukt, som är oacceptabel för många konsumenter. Genom forskning på SLU försöker vi att hitta ett eller flera alternativ till kastrering som är godtagbara ur djurskyddssynpunkt och arbetsmiljö samt livsmedelssäkerhet och produktkvalitet.

I ett akvaponiskt system kan du odla fisk och trädgårdsväxter i samma flöde av vatten och mineralämnen. Helt utan att behöva lägga till extra näring eller byta vatten ofta.

2016 startade McDonald’s och LRF Ungdomen "Årets Unga Bonde" för att inspirera fler unga ambitiösa, företagsamma entreprenörer att satsa på lantbruksnäringen.

Bekämpningsmedel, sjukdomar och förändrade odlingslandskap hotar bina. Hur påverkar detta oss och hur många livsmedel skulle försvinna utan binas pollinering?

Här kan du ladda ner Köttguiden, en guide som hjälper dig att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.

2015 lanserade Kungsörnen Vänligare vete. Bakom mjölet finns ett odlingskoncept som omfattar flera kriterier som lantbrukaren ska uppfylla i hela kedjan från sådd till skörd och transport, med fokus på att minska klimatpåverkan och främja biologisk mångfald.

Hur stor klimatpåverkan har egentligen den omtalande LCHF-dieten? Och hur hållbart är det att producera maten miljömässigt?

På ekologiska och konventionella jordbruk används olika odlingssätt. Båda erbjuder för- och nackdelar, men vad är egentligen skillnaden och hur påverkas miljön?

Idag verkar det vara viktigt för många att deras mat är naturlig! Vad betyder egentligen "naturligt" och finns det någon mat som inte påverkas av oss människor?

Vad är egentligen skillnaden mellan en grönsak och en frukt? Lars Mogren, hortonom på SLU i Alnarp förklarar!

I EU och speciellt i Sverige finns väldigt hårda lagar kring kemikalier i jordbruket. Många farliga medel har förbjudits och det testas noga innan ett nytt medel blir godkänt. För den konventionellt odlade maten finns nästan 15 gånger så många godkända bekämpningsmedel som inom det ekologiska jordbruket. Men är det bra eller dåligt?

I vår vardag gör vi ständigt beslut som påverkar miljön omkring oss, både negativt och positivt. Det kan tillexempel handla om transporter, boende eller mat och det är svårt att alltid veta vilket som är det bästa valet.

Den största delen av klimatpåverkan kommer från maten vi konsumerar. Genom att göra medvetna val och välja en kost som påverkar miljön så lite som möjligt, kan vi minska miljöpåverkan.

Att äta insekter låter främmande för många, men i tusentals år har insekter utgjort en viktig del av kosten. Insekter är inte bara näringsrika - de kan också vara ett miljövänligt alternativ till kött.

Är det etiskt rätt att äta kött? Och vilken slags djurhållning är etiskt försvarbar? I etikbloggen på SLU diskuteras detta ur olika synsätt.

Nu finns möjlighet att ansöka om att vara en del av matmarknaden! SLU efterfrågar en bra blandning av stora och små företag och en stor variation och bredd på produkterna

Stärkelse, kostfiber och olika typer av socker utgör tillsammans det vi kallar kolhydrater! Vilket betydelse har kolhydratsammansättningen och vad skiljer en nyttig kolhydrat från en onyttig?

Matförgiftningar orsakade av bakterien Campylobacter har ökat i Sverige såväl som andra länder i Europa. Den största enskilda riskfaktorn att drabbas av Campylobacter är genom kyckling och kycklingprodukter.

Ekologiskt odlade frukter och grönsaker förknippas med en hälsosam livsstil och kost och efterfrågas i ökande omfattning. En populär produkt är ekologiskt odlade, färdigskurna bladsallader (bladgrönt, baby-leaf). Samtidigt har under senare år utbrott av matförgiftning relaterade till frukter och grönsaker ökat markant och även drabbat ekologiskt odlade produkter. Men var kommer då dessa bakterier ifrån?

Är det ekologiska äpplet från Italien eller det som är lokalproducerat men inte ekologiskt bäst för miljön? Och vilka är fördelarna med svensk produktion av livsmedel?

Binas allra viktigaste uppgift är att pollinera växter så att de blir frukt och bär. Just nu minskar antalet honungsbin i Sverige, vilket är alarmerande då mer än en tredjedel av alla växtarter och en tredjedel av vår livsmedelsproduktion är beroende av insektspollinering.

Varför rekommenderar vi att genomsteka fläskkött men inte nötkött? Är det en myt eller ligger det någon sanning bakom rådet?

Det uppskattas att vi slänger en av tre matkassar vi bär hem. Hur kan vi minska matsvinnet utan att riskera en tillväxt av sjukdomsorsakande bakterier?

Är det en slump att det finns tillgång till färska grönsaker året runt? Och hur hittar topp-restaurangerna formsköna och välsmakande minivarianter av svamp och bär till sina mästerverk på tallriken?

Energidrycker och ”kött”-bullar som framställs av proteinpulver från mjölmask? En forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), ledd av professor Maud Langton och docent Rikard Landberg, har framställt ett sådant pulver.

Hur borde man föda upp grisar för att de ska vara så friska som möjligt? Hur gör vi idag och hur gjorde man 1948? Se filmen från 1948 för att lära dig mer om dåtidens djurproduktion.

Landskap används ofta som ett argument för att stödja det lokala jordbruket, men det är svårt för konsumenter att förstå vad olika miljömärkningar och geografiska ursprungsbeteckningar betyder – och hur landskapet påverkas av våra matval.

Vad är egentligen problemet med att köttdjur som föds upp utomlands får mycket mer antibiotika än de i Sverige?

Mjölkkvaliteten varierar över säsong. SLU:s mjölkforskare hoppas att en bättre förståelse för säsongsvariationerna i svensk mjölkråvara ska leda till att mejerierna kan tillverka mjölkprodukter av ännu högre kvalitet året om!

Vi konsumerar alltför lite bär. Forskning visar att bär är rika på flera olika vitaminer, kostfibrer och många andra bioaktiva ämnen som kan bidra till minskad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.

Varje dag gör du en mängd val kring maten du äter. Du kanske bara väljer svenskt kött, du kanske bakar allt bröd själv, eller kanske köper du bara den billigaste mjölken. Oavsett vilka val du gör – har du funderat över varför? Helena Röcklinsberg ger exempel på frågor man kan ställa sig utifrån ett par av rätterna på ett traditionellt svenskt julbord.

De allra flesta av oss har säkerligen vid ett flertal tillfällen hittat bortglömd mat som har möglat i våra kylskåp eller skafferi. Varför blir det så och vad ska man göra med möglig mat?

Måste svenskar verkligen ha mest shoppingcenteryta per invånare i hela Europa och mest vägyta per invånare i hela världen?

Den 26 augusti 2017 intog matfestivalen Matologi Norra Latins Skolgård i Stockholm. Se filmen här!

Köttfärs en känslig produkt! Hur kommer det då sig att det går bra att äta råbiff på rå köttfärs men inte hamburgare?

Många vill odla sina grönsaker, frukter och bär med ekologisk växtnäring och blir det mer ekologiskt än egentillverkat biogödsel?

Hur påverkar ett lantbrukslandskap de människor som bor i närheten? Några lantbrukare har fått förbud att gödsla sina åkrar på helgerna och på sociala medier diskuteras det kring om man bör låta betesmarker växa igen eller inte.

Den 20 augusti 2016 intog Matologi Norra Latins Trädgård i Stockholm! Se filmen här!

Här kan du se alla bilder från när mat- hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, foodies, forskare och producenter samlades på Matologi i Malmö Folkets Park den 4 juni 2016.

Nu finns det möjlighet att ansöka om att vara en del av Matologi 2017. SLU efterfrågar en bra blandning av stora och små företag/organisationer och en stor variation och bredd på produkterna/tjänsterna

Odla dina egna vindruvor hemma i trädgården eller på balkongen!

I nästan alla matbutiker runt om i landet kan man köpa färdigblandade sallader i alla möjliga smaker. I matsallader har bladgrönsaker blandats med ingredienser som kyckling och pasta, för att utgöra hälsosamma och lättillgängliga måltider för konsumenterna. Men hur hälsosamma är dessa färdigblandade sallader egentligen?