DELTAGARE 2019

Här presenterar vi alla deltagare i årets Matologi. I år kommer du att få möta forskare, företag, producenter, kockar, organisationer och andra aktörer som jobbar med matsvinn på olika sätt.

Vi fyller på med deltagare allteftersom, så håll utkik efter uppdateringar!

Stockholms stad

Det klimatsmarta köket

Kommunikationsverksamheten Klimatsmarta stockholmare är en del av miljöförvaltningen i Stockholms stad. På Matologi har vi med oss Klimatvågen, som visar din klimatpåverkan, och delar ut stadens klimatkokbok Det smarta köket. Vårt uppdrag är att berätta vad Stockholms stad gör för att minska klimatpåverkan, både inom de egna verksamheterna och för att underlätta för företag och stockholmare att bidra till stadens mål ett fossilfritt Stockholm 2040. Vi genomför inspirerande kommunikation och olika prova-på aktiviteter för att stockholmare ska få konkreta tips och erfarenheter i vardagen, som kan leda till en mer hållbar konsumtion och klimatsmart livsstil.

www.stockholm.se/klimatsmart

Lantbrukarnas Riksförbund

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. Det gröna näringslivet står för nästan 4 procent av Sveriges BNP och LRF:s cirka 140 000 medlemmar driver tillsammans 70 000 företag. Gemensamt för våra företag är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Det är vi som kan erbjuda samhället resurser för en hållbar utveckling.

Det är på landsbygden som ägandet, förädlingen och utvecklingen av naturkapitalet sker. Landsbygden är en förutsättning för att staden ska fungera och få sina behov uppfyllda. Det LRF arbetar med är angeläget för alla. Vi värnar om näringar som människor sysslat med i tusentals år. Vi arbetar ansvarsfullt, långsiktigt och tillsammans. Detta är vad människor efterfrågar och behöver; igår, idag och imorgon.

Per Styregård

Moderator

Per Styregård är journalist och moderator. Han skriver om vin i DI Weekend, är programledare för Openlabs podcastserie Matlaboratoriet och driver den gastronomiska debattscenen Skafferiet.

Per kommer att leda scenprogrammet under Matologi och ta oss igenom en spännande dag fylld med intressanta diskussioner och samtal.

Andreas Jakobsson, dumpstrare, journalist och författare

Andreas Jakobsson

Journalist och författare

Journalisten, författaren och dumpstraren Andreas Jakobsson och hans familj har i fem års tid levt helt på mat han hittat i mataffärernas sopor. I dagens Sverige kastas ungefär en tredjedel av all mat som produceras och större delen av det är sådant som det inte något fel på överhuvudtaget. I reportageboken Svinnlandet och sina föredrag dissekerar han systemfelen som skapat detta vansinne och pekar på konkreta lösningar. Andreas Jakobsson är känd från tv-program som Malou efter tio, Go’kväll, Nyhetsmorgon, Uppdrag: mat och SVT:s Maträddarna.

Ingrid Strid

Forskare, SLU

”All matproduktion påverkar miljön, och om vi ska hålla oss inom planetens gränser måste vi sluta slänga mat. Det är dock lättare sagt än gjort, och frågan är vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska matsvinnet och maximera miljönyttan. Utifrån SLU:s nyligen publicerade Policy Brief presenterar vi tio rekommenderade åtgärder för minskat matsvinn i Sverige. För att lyckas måste Sverige bland annat kartlägga svinnet i hela livsmedelssystemet, folkbilda om matbedömningar och livsmedelssäkerhet, utmana färskvarunormen och prioritera livsmedel med hög miljöbelastning. Och vi måste agera i tid, både i kylskåpet och på beslutsfattarnivå.”

Sébastien Boudet

Bagare och kock

Sébastien är konditor, kock, surdegsbagare, författare, matdebattör, kursledare, influencer, moderator och programledare med stort fokus på ekologi, hållbarhet och kretslopp. Med sin vision om bra mat och bröd runt om i landet bygger Sébastien broar mellan produktion och förädling, hela vägen fram till matbordet.

Sébastien driver ett nyöppnat 100 % ekologiskt bageri och lunchrestaurang i Söderhallarna där god och prisvärd mat lagas på råvaror från krettsloppsbaserade svenska gårdar. Han syns också i TV4:s nyhetsmorgon och som programledare för Dessertmästarna, har sommarpratat i P1 och är just nu aktuell med sin tredje kokbok, ”Sébastiens kokbok”.

Sébastien har stor insikt i matsvinn från sin erfarenhet i restaurang- och bageribranschen, och han engagerar sig i matsvinnsfrågan genom att anpassa logistik och förädling i sin egen verksamhet samt genom att vara aktiv i olika sociala medier.

Foto Ylva Henriksson

Marie Olsson och Emilia Berndtsson

Forskare, SLU

”Vi behöver äta mer frukt och grönt för vår hälsa och för planetens skull. Samtidigt lämnas upp till hälften av grönsakerna – och nyttigheterna – kvar på fältet efter skörd. Vi försöker minska produktionssvinnet av grönsaker genom att studera hur och varför det uppstår och genom att utveckla nya och hälsosamma produkter från grönkålsstjälkar, broccoliblad och andra växtdelar som normalt går förlorade vid skörd.”

Foto Ylva Henriksson

Christopher Malefors

Forskare, SLU

”Av cirka tre miljoner serverade måltider inom offentlig måltid i Sverige kastas en femtedel av maten, varje dag. Minskat matsvinn gynnar så väl de offentliga storkökens ekonomi som miljön. Vår forskning handlar om hur storköken kan minska matsvinnet genom enkla åtgärder, som färre lunchalternativ och en flexibel meny.”

F2C_1080x1080_Banan_för_cirkel

Food2Change

Den ideella föreningen Food2Change minskar matsvinnet i butiker genom att låta människor som har det tufft i vardagen bli miljöhjältar när de hämtar matsvinn och ser till att det blir använt. Vi samarbetar idag med 27 butiker i 11 städer. Våra ca 500 aktiva hjältemedlemmar har hämtat över 40 000 kassar med mat sedan starten. Detta innebär att vi tillsammans har sett till att ett koldioxidutsläpp på mer än 2 000 ton och 310 000 kg mat inte har släppts ut och slängts i onödan! #Svinnbra tycker vi!

Vi har ramavtal med ICA Sverige AB och Netto AB och är med i nätverket SaMMa där vi tillsammans med departementet och andra aktörer utvecklar frågeställningarna kring matsvinn. Känns det här viktigt för dig – hjälp oss att göra ännu större skillnad, som hjälte- eller stödmedlem, volontär eller samarbetspartner.

Kom och prata med oss på Matologi den 24 augusti!

Foto Ylva Henriksson

Evgheni Ermolaev

Forskare, SLU

”Matavfall kommer alltid att uppstå, både från industri och från konsument. I vår forskning härmar vi naturens egna avfallshanterare, insektslarver, för att ta tillvara på matavfallet. Med hjälp av 800 g fluglarver kan vi omvandla 1 ton matavfall till 200 kg insekter som kan användas till djurfoder och ersätta fiskmjöl. Samtidigt får vi 200 kg kompost att använda till växtodling.”

Matsmart

Matsmart säljer mat som i många fall annars hade slängts på grund av exempelvis överproduktion, säsongsvaror, förpackningsbyten, feltryck kort eller passerat bäst före-datum.

På Matsmart handlar du dessa fantastiska varor som det inte är något fel på med 20-90% rabatt samtidigt som du bidrar till en bättre miljö genom att minska matsvinnet!

2018 räddade vi – tillsammans med våra Matsmarta miljöhjältar till kunder 3218 ton mat. Det är matsmart!

Foto Terese Andersson

Mattias Käll

Konstnär

”Jag är den ofrivillige matfotografen.

Sparsamhet har präglat hela min uppväxt och har gjort att jag gillar att vara kreativ med små resurser. Mitt konstnärskap handlar om att undersöka beteenden, vanor och ovanor ofta kopplat till miljö och klimat. Mitt projekt kring matsvinn bygger på att jag under ett år fotograferade all mat som jag och min familj slängde. Varenda liten grötklick och skrumpen vitlöksklyfta dokumenterades och diskuterades på Instagramkontot @soosadtoseeyougo Det blev ett intressant undersökande av varför jag slänger mat.

Hur många kort blev det? Inte så många. Bara 332 stycken.”

Foto Ylva Henriksson

Christina Dixelius

Forskare, SLU

”Törs du lukta på potatis som drabbats av brunröta? I odlingen och förvaringen av våra kära knölar är bladmögel och brunröta ett stort problem, och ett exempel på hur vi förlorar råvaror redan ute i fält och i lagringen. Grödor kan drabbas av olika sjukdomar och växtskadegörare, eller dålig tillväxt på grund av till exempel torka eller begränsad tillgång på näring. Vi visar hur forskning, växtförädling och bioteknik kan minska svinnet.”

WIN WIN Award

WIN WIN Gothenburg Sustainability Award

WIN WIN Award är ett av världens främsta hållbarhetspris som årligen belönar framstående initiativ som bidrar till en hållbar framtid. Hållbar mat är temat för 2019 och i maj blev det offentligt att årets pristagare är den franska matsvinnshjälten Arash Derambarsh. Genom idogt arbete och ett osvikligt engagemang lyckades han driva igenom ett förbud för franska livsmedelsbutiker och restauranger att slänga mat. Tack vare den nya franska lagen tillvaratas alla de råvaror och matprodukter som tidigare gick direkt i soporna. Istället tas de idag om hand av välgörenhetsorganisationer eller så kallade matbanker, och mättar människor som annars gått hungriga.

Karin Holmgren, prorektor vid SLU

Karin Holmgren

Professor i naturgeografi och prorektor vid SLU

”Som prorektor vid SLU har jag ett särskilt ansvar för utvecklingen av SLU:s utbildningar. Inriktningen på våra utbildningar blir allt viktigare i takt med de växande utmaningarna världen står inför, som att bygga en hållbar framtid, trygga livsmedelsförsörjningen för en växande befolkning, utveckla ett fossilfritt samhälle och skapa en hälsosam värld för såväl människor som djur. Det är ett stort, viktigt och roligt uppdrag att vara med och bidra till detta.”

SONY DSC

Anders Kiessling

Forskare, SLU Akvakultur

”Vi driver projektet 5 ton fisk i disk med målet att producera ett resurseffektivt och hållbart fiskfoder. Projektet drivs av SLU och Axfoundation i samarbete med en rad företag och organisationer. Idén bygger på att vi matar insekter med grönsaksavfall och gammalt bröd. Insekterna växer sig feta och proteinrika och blandas med svenskt ärtprotein som sedan blir foder till odlad regnbågslax. På så sätt minskar vi behovet av konventionella foderingredienser så som importerad soja, spannmål och vildfångad fisk, d.v.s. mat som vi människor kan äta istället. En extra bonus är att fisken smakar utsökt och hyllas av kockar!”

Candeline

Candeline

Av överflödet av råvaror som finns i natur och trädgårdar i närområdet tillverkas olika delikatesser som marmelad, chutney, dryck, saft och inläggningar i spännande smakkombinationer. Allt närplockas från träd och buskar istället för att det förgås, på så sätt minskas matsvinnet. I sortimentet finns även bakverk bakat på närproducerat och obehandlat mjöl. Allt tillverkas i Knivsta i små kvantiteter där smak och kvalitet alltid står i fokus. Smakfullt & smart helt enkelt!

Under matologi-festivalen kan du köpa Candelines produkter och även fika!

Läs mer på www.candeline.se
Följ mig på Facebook och Instagram: candeline.se

Foto: K-J Bergstrand

Beatrix Alsanius

Forskare, SLU

”Sjukdomsframkallande organismer på frukt och grönt syns inte. I min forskning försöker jag se odling, förädling och tillredning av frukt och grönt med ”bakteriernas ögon”. Jag och min forskargrupp studerar hur odlingsfaktorer kan påverka överlevnaden av sjukdomsframkallande mikroorganismer på bladgrönsaker. Vi har sett att växtslag, väder och användning av växtnäring spelar en betydande roll för mikroorganismernas trivsel på blad. Om man handlar sköljda bladgrönsaker i påse är bäste före-datum och en obruten kylkedja (vid +4 °C) från skörd till bord väsentliga för säkerheten. För att minska matsvinnet och samtidigt främja säkra bladgrönsaker utvecklar vi ett varningssystem som i hela kedjan kan ge information om närvaron av oönskade bakterier på bladen. Genom vår forskning bidrar vi till god hälsa – för befolkning och miljö.”

Zenmaia_kvadratisk

Zenmaia

Zenmaia är ett Stockholmsbaserat ekologiskt te-varumärke vars vision är att förbättra miljö och hälsa i västvärlden genom att ta bort tepåsarna.

Vad många inte vet är att tepåsar ofta är gjorda av plast, blir kvar i komposten och bidrar till mer avfall än plastsugrör – helt i onödan.

Zenmaias teer bryggs direkt utan tepåsar eller tesilar och kan tack vare hög kvalitet bryggas kalla som varma flera gånger om utan att tappa smak och minskar därmed matsvinnet. Skippa tepåsarna för alltid och följ med på vår resa mot en hälsosammare och lyckligare värld!

Foto Ylva Henriksson

Volkmar Passoth

Forskare, SLU

”Kan vi äta trä eller halm? I princip inte, men många mikroorganismer kan. Bland dem finns jästarter som kan bli riktigt feta av sockerarter i trä och halm. Fettet som jästen bildar har liknande kvalité som vegetabiliska oljor och kan ersätta t.ex. palmolja. Jästen producerar även karotenoider, som kan användas som antioxidanter, och glykolipider, som kan användas som naturliga tvättmedel. Tänk om vi kunde producera matolja från inhemska råvaror, minska produktionssvinnet från svensk skogsindustri och jordbruk, och samtidigt rädda regnskogen!”

Foto Jenny Svennås-Gillner

Anders Karlsson

Forskare, SLU

”Alla har sin egen subjektiva uppfattning om köttkvalitet och vad som påverkar den. Jag är köttvetare och är intresserad av att förstå vilka faktorer som kan påverka köttets ätkvalitet, i hela kedjan från jord till tallrik. Detta gör jag som forskare med hjälp av objektiva mätmetoder. I min forskning studerar jag hur bland annat avel och genetik, uppfödningssätt, utfodring och vård, djurskydd, djurvälfärd och djuretik, slakt, mörning, lagring och bearbetning och tillberedning påverkar köttets ätkvalitetsegenskaper mörhet, saftighet och smak.”

Bengt Persson, VD på Foodhills AB

Bengt Persson

Foodhills AB

Bengt Persson har lång erfarenhet från de gröna näringarna och livsmedelssektorn och är arbetande styrelseordförande och VD för Foodhills AB. Foodhills arbetar med att bygga ett centrum för cirkulär livsmedelsproduktion i Bjuv, Skåne, på den anläggning där Findus tidigare var verksamma. Bengt är i grunden lantbrukare men har under åren haft styrelseuppdrag ibland annat LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), KRAV och KIWA. Idag sitter Bengt, utöver Foodhills, i styrelsen för SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Sigill kvalitetssystem. Han är även ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. På Matologi den 24 augusti medverkar Bengt i en av panelerna på scenen.

REKO Stockholm och Uppsala

En REKO-ring är ett sätt att köpa och sälja närproducerad mat helt utan mellanhänder. Reko kallas också relationsmat då du gör dina köp direkt från producenten utan mellanhänder och får möjlighet att ställa frågor om den mat du äter något du inte kan få i en butik på samma sätt.

I din lokala REKO-ring kan du köpa och sälja både råvaror och förädlade produkter. Enkelt och genialt! Köpare och säljare får kontakt med varandra genom särskilda Reko-facebookgrupper. Där hittar du information som exempelvis hur ofta du kan beställa och när det är utlämning av de beställda varorna. Inför varje försäljning annonserar producenten ut sina varor i inlägg. Köparen beställer genom kommentar till inlägget. På utlämningsdagen hämtar du dina beställda varor på rekoringens utlämningsplats, som en riktig gammaldags marknad fast allt är förbeställt.

Foto Ylva Henriksson

Elisabeth von Essen

Forskare, SLU 

”Har det hänt dig att andra personer haft åsikter om eller ansett sig ha tolkningsrätt över vad du väljer att äta? Idag upplever vi alltmer att våra önskemål och behov blir ifrågasatta, ouppmärksammade eller nonchalerade av omgivningen. Hur påverkar det oss?

Jag forskar om hur matval, matlagning och måltidssituationer kan vara ett sätt att hantera inre psykiska konflikter och önskningar, och om hur mat kan bidra till psykologisk utveckling och långsiktig personlig hållbarhet.”

Foto Peter Rutherhagen

Julia Marcopoulos

AGFO

Julia är agronom och research- och analysansvarig på AGFO, en digital medieplattform med fokus på framtidens mat. AGFO bevakar och förklarar ny teknik och trender såsom odlingsrobotar, insekter som livsmedel och nya gröna proteiner. Under Matologi kommer AGFO-Julia att bjuda på en spaning om trender inom matsvinn. Hur ser dagsläget ut för matsvinnet? Vad finns det för olika lösningar där ute, i Sverige och internationellt? Och vad kan vi förvänta oss att se framöver?

Foto Jenny Svennås-Gillner

Helena Röcklinsberg

Forskare, SLU

”Har djur ett egenvärde? Har människan en moralisk särställning – i så fall, varför? Vilka värden ligger bakom den djurhållningslagstiftning vi har? Hur ser ett djurvänligt samhälle ut? Det är typiska frågor vi ställer oss i forskningen och undervisningen om djuretik. Djuretik handlar om etiska aspekter i människa-djur-relationen och jag forskar om allt från insekter till kor, djurförsöksetiska nämnder och betydelsen av värderingar vid upphandling av livsmedel.”

Johan Swahn, forskare på Örebro universitet

Johan Swahn

Forskare, Sense Lab, Örebro universitet, Grythyttan 

Johan är doktor i sensorik och marknadsföring har specialiserat sig på att integrera vetenskap och näringsliv inom dagligvaruhandeln ihop med hans tidigare erfarenhet som kock. Johan är ansvarig för Sense Lab, Örebro universitets senaste satsning inom framtidens mat och hälsa. På Matologi 2019 deltar Johan i en av panelerna på scenen.

Foto Annika Borg

Karin Gerhardt

Forskare, SLU

”Vem vill inte äta goda och nyttiga bröd med gott miljö- och hälsosamvete? I vårt projekt undersöker vi vilka mervärden som finns hos äldre spannmålssorter som de moderna sorterna kanske saknar. Vi utforskar potentialen hos dessa spannmålssorter hela vägen från ax till limpa. Kom till Matologi den 24 augusti, så får ni smaka!”

Ciccis biprodukter

Ciccis biprodukter

Ciccis biprodukter är en yrkesbiodling i Mälardalen som ägs och drivs av Cecilia Lillbacka. Kort tid efter starten 2012 passerade antalet bisamhällen hundratalet och har sedan dess fortsatt växa. Numera är Ciccis biprodukter en betydande aktör och leverantör i mellansvensk honungsproduktion.
Huvudsysslan är biodling med produktion av honung, biprodukter och pollineringsuppdrag som växt sig till en betydande del av verksamheten. Huvudprodukterna är naturell och smaksatt honung.
Till Matologi kommer Cecilia dessutom att ha med nyslungad färskhonung (raw) samt, pollen, propolis mm.

Anna-Lena Dahlberg, kvalitets- och miljöchef på Coop

Anna-Lena Dahlberg

Coop

Anna-Lena Dahlberg, chef för enhet Kvalitet inom avdelningen Hållbarhet och Kvalitet på Coop, har arbetat många år med kvalitetssäkring och hållbarhetsfrågor, bland annat kopplat till livsmedelssäkerhet, produktlarm och inköpskrav. Inom Coop pågår ett intensivt arbete för att minimera svinn i alla led i livsmedelskedjan, från prognoser och beställningsrutiner till butikernas möjligheter att förädla mat innan det blir svinn. Anna-Lena deltar i utvecklingsarbetet både internt inom Coop och i branschen bland annat via Svensk dagligvaruhandel för att hitta de bästa storskaliga lösningarna för att minimera matsvinn i logistikled, butiksled och hemma hos konsumenter.

Jens Jonsson, livsmedelskoordinator på Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner

Jens Jonsson

Stadsmissionen

Jens har arbetat för Stadsmissionen med matsvinnsfrågan i tre år. Först i Stockholm med utveckling och drift av lager och logistik för den lokala/regionala matbanken, med ansvar för kontakt med donerande livsmedelsföretag samt mottagande ideella organisationer och verksamheter. Sedan ett år tillbaka jobbar han i ett rikstäckande projekt i syfte att effektivisera och samordna insatser inom och mellan 10 samverkande stadsmissioner, samt med att utveckla ett digitalt stöd för styrning, dokumentation, och effektmätning av Stadsmissionernas matredistribution. På sikt vill vi tillsammans med andra aktörer inom ideell sektor och livsmedelsbransch utveckla en nationell matbank för miljömässig, social, och ekonomisk hållbarhet. Jens medverkar i en av panelerna på scenen under Matologi.

Daniel Bergquist, forskare i landskapsarkitektur vid SLU

Daniel Bergquist

Forskare, SLU

Daniel är forskare i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Han har en tvärvetenskaplig forskningsbakgrund inom systemekologi, samhällsgeografi och planering. Sedan 2019 koordinerar Daniel SLU:s strategiska satsning Mat och Stad, med syfte att identifiera kunskapsluckor, forskningsfrågor och tvärvetenskapliga arbetssätt med ett kombinerat fokus på hållbar livsmedelsförsörjning och stadsbyggnadsfrågor. Han bedriver parallellt forskning och samverkan inom cirkulär livsmedelsproduktion och hållbar stadsutveckling, med särskilt fokus på matens betydelse och konsekvenser för urban hållbarhet ur ett tvärvetenskapligt systemperspektiv. Mer information: www.slu.se/futurefood/mat-och-stad. Daniel medverkar i en av panelerna under Matologi den 24 augusti.

Katarina Luhr, miljö- och klimatborgarråd i Stockholm

Katarina Luhr

Miljö- och klimatborgarråd i Stockholm

Katarina Luhr är miljö- och klimat borgarråd (Miljöpartiet) i Stockholm sedan 2014. Hon har en bakgrund som apotekare och har doktorerat inom neurovetenskap. Katarina är ansvarig för Stockholms stads miljö- och klimatarbete, och där spelar konsumtion och mat en viktig roll. I våras tog politikerna i Stockholm beslut om en matstrategi som innebär mer fokus på vegetariskt och mindre matsvinn för alla Stockholms skolelever. Staden arbetar löpande med att byta ut mat med högre påverkan på klimat och miljö mot mat producerad med hög miljö- och klimathänsyn som dessutom levererar ekosystemtjänster. Stockholm arbetar även hårt med att utöka mängden matavfall som samlas in, för att kunna producera mer biogas. Katarina har utöver sitt ansvar för miljö och klimat även ansvar för Stockholms stads arbete med Agenda 2030.

Solja Pietiäinen och Klara Nilsson

Forskare, SLU

”Livsmedelsproduktion ger upphov till sidoströmmar av ätbart material som ofta innehåller ämnen som är viktiga för människors hälsa eller för matens kvalitet. Dessa potentiellt funktionella livsmedelsingredienser går idag förlorade i produktionsprocessen och används ofta som foder eller för produktion av bioenergi. Om vi i stället skulle utnyttja dessa sidoströmmar på bästa möjliga sätt skulle vi kunna få en mer hållbar matproduktion och hälsosammare mat. I vår forskning vill vi ta vara på sidoströmmarna genom att skapa funktionella ingredienser ur biprodukter från malning och proteinextraktion. Biprodukterna kan separeras i olika användbara fraktioner, till exempel kostfibrer, stärkelse, protein och bioaktiva föreningar.”

Sofia Boqvist, veterinär och forskare i livsmedelssäkerhet vid SLU

Sofia Boqvist

Forskare, SLU

”Om maten vi äter är ”bäst före” eller ”bra efter” handlar både om matens säkerhet och dess kvalité. Mitt huvudsakliga kunskapsområde är matens säkerhet och jag har arbetat med detta spännande område under många år på Sveriges lantbruksuniversitet. Jag är speciellt intresserad av bakteriella infektioner som smittar via maten vi äter och hur dessa kan förhindras för att inte orsaka sjukdom hos människa. Här är matens hållbarhet och förvaring en viktig aspekt och vi bedriver forskning och undervisning om detta både i Sverige och tillsammans med forskare i andra länder.”

Sopköket

Lunchservering

Sopköket driver restaurang och catering på räddade råvaror. Minskar matsvinnet, skapar jobb och skänker måltider. Råvaror räddas från Paradiset Matmarknad, Saltå Kvarn och Gourmet Food, man har en egen restaurang i Söderhallarna och catering levereras med el-cykel inom Stockholm med noll-vision matrester efter genomfört event. Överblivna måltider skänkes till Filadelfiakyrkans härbärge m.fl.

WWW.SOPKOKET.SE

Axfoundation

Axfoundation grundades 1993 av Antonia Ax:son Johnson och är en fristående, opolitisk och icke-vinstdrivande verksamhet. Axfoundation arbetar konkret och praktiskt för ett mer miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Axfoundation har fyra programområden; Cirkulär ekonomi, Hållbar produktion och konsumtion, Inkluderande samhälle och Framtidens mat.

Inom programområdet Framtidens mat driver vi ihop med SLU projektet 5 ton grön fisk i disk. Dagens livsmedelssystem har stora problem med avfall och återtag av viktiga näringsämnen, samtidigt som vi står inför en stor utmaning när det kommer till global konsumtion av fisk där fiskodling ofta ses som en bra lösning. Dessvärre består dagens fiskfoder av råvaror i form av vildfisk, spannmål och soja av livsmedelskvalitet, alltså mat som vi istället skulle kunna äta.

Eftersom att det är tillåtet med insekter i foder till fisk, har en möjlighet öppnats att använda idag outnyttjade resurser i form av livsmedelsavfall och insekter som råvaror till framtidens cirkulära foder. På det sättet sluter vi cirkeln och skapar en cirkulär matproduktion som dessutom ger välsmakande fisk.

Johan Gottberg

Kock

Johan Gottberg och är kock och en av initiativtagarna till Restauranglabbet, en innovationsarena där man undersöker hur hållbart och cirkulärt ett komplett restaurangsystem kan bli. Projektet sammanför akademin och näringsliv för att hjälpa både restaurangbranschen och andra berörda branscher att nå sina Agenda 2030-mål. Johan har bland annat arbetat på toppkrogar i London, Bryssel och Köpenhamn samt skapat och drivit restaurangen K-märkt där han satte Food Waste-rörelsen på den svenska kartan.