DELTAGARE 2019

Här presenterar vi alla deltagare i årets Matologi. I år kommer du att få möta forskare, företag, producenter, kockar, organisationer och andra aktörer som jobbar med matsvinn på olika sätt.

Vi fyller på med deltagare allteftersom, så håll utkik efter uppdateringar!

DSC_8646

Per Styregård

Moderator

Per Styregård är journalist och moderator. Han skriver om vin i DI Weekend, är programledare för Openlabs podcastserie Matlaboratoriet och driver den gastronomiska debattscenen Skafferiet.

Per kommer att leda scenprogrammet under Matologi och ta oss igenom en spännande dag fylld med intressanta diskussioner och samtal.

Sébastien Boudet

Bagare och kock

Sébastien är konditor, kock, surdegsbagare, författare, matdebattör, kursledare, influencer, moderator och programledare med stort fokus på ekologi, hållbarhet och kretslopp. Med sin vision om bra mat och bröd runt om i landet bygger Sébastien broar mellan produktion och förädling, hela vägen fram till matbordet.

Sébastien driver ett nyöppnat 100 % ekologiskt bageri och lunchrestaurang i Söderhallarna där god och prisvärd mat lagas på råvaror från krettsloppsbaserade svenska gårdar. Han syns också i TV4:s nyhetsmorgon och som programledare för Dessertmästarna, har sommarpratat i P1 och är just nu aktuell med sin tredje kokbok, ”Sébastiens kokbok”.

Sébastien har stor insikt i matsvinn från sin erfarenhet i restaurang- och bageribranschen, och han engagerar sig i matsvinnsfrågan genom att anpassa logistik och förädling i sin egen verksamhet samt genom att vara aktiv i olika sociala medier.

Andreas Jakobsson_Foto Lena Granefelt

Andreas Jakobsson

Journalist och författare

Journalisten, författaren och dumpstraren Andreas Jakobsson och hans familj har i fem års tid levt helt på mat han hittat i mataffärernas sopor. I dagens Sverige kastas ungefär en tredjedel av all mat som produceras och större delen av det är sådant som det inte något fel på överhuvudtaget. I reportageboken Svinnlandet och sina föredrag dissekerar han systemfelen som skapat detta vansinne och pekar på konkreta lösningar. Andreas Jakobsson är känd från tv-program som Malou efter tio, Go’kväll, Nyhetsmorgon, Uppdrag: mat och SVT:s Maträddarna.

Christopher Malefors_till webb_Fotograf Ylva Henriksson

Christopher Malefors

Forskare, SLU

”Av cirka tre miljoner serverade måltider inom offentlig måltid i Sverige kastas en femtedel av maten, varje dag. Minskat matsvinn gynnar så väl de offentliga storkökens ekonomi som miljön. Vår forskning handlar om hur storköken kan minska matsvinnet genom enkla åtgärder, som färre lunchalternativ och en flexibel meny.”

Ingrid Strid

Forskare, SLU

”All matproduktion påverkar miljön, och om vi ska hålla oss inom planetens gränser måste vi sluta slänga mat. Det är dock lättare sagt än gjort, och frågan är vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska matsvinnet och maximera miljönyttan. Utifrån SLU:s nyligen publicerade Policy Brief presenterar vi tio rekommenderade åtgärder för minskat matsvinn i Sverige. För att lyckas måste Sverige bland annat kartlägga svinnet i hela livsmedelssystemet, folkbilda om matbedömningar och livsmedelssäkerhet, utmana färskvarunormen och prioritera livsmedel med hög miljöbelastning. Och vi måste agera i tid, både i kylskåpet och på beslutsfattarnivå.”

Evgheni Ermolaev

Forskare, SLU

”Matavfall kommer alltid att uppstå, både från industri och från konsument. I vår forskning härmar vi naturens egna avfallshanterare, insektslarver, för att ta tillvara på matavfallet. Med hjälp av 800 g fluglarver kan vi omvandla 1 ton matavfall till 200 kg insekter som kan användas till djurfoder och ersätta fiskmjöl. Samtidigt får vi 200 kg kompost att använda till växtodling.”

190630 Foto Ylva Henriksson

Marie Olsson och Emilia Berndtsson

Forskare, SLU

”Vi behöver äta mer frukt och grönt för vår hälsa och för planetens skull. Samtidigt lämnas upp till hälften av grönsakerna – och nyttigheterna – kvar på fältet efter skörd. Vi försöker minska produktionssvinnet av grönsaker genom att studera hur och varför det uppstår och genom att utveckla nya och hälsosamma produkter från grönkålsstjälkar, broccoliblad och andra växtdelar som normalt går förlorade vid skörd.”

Mattias_9545_Foto_Terese_Andersson

Mattias Käll

Konstnär

”Jag är den ofrivillige matfotografen.

Sparsamhet har präglat hela min uppväxt och har gjort att jag gillar att vara kreativ med små resurser. Mitt konstnärskap handlar om att undersöka beteenden, vanor och ovanor ofta kopplat till miljö och klimat. Mitt projekt kring matsvinn bygger på att jag under ett år fotograferade all mat som jag och min familj slängde. Varenda liten grötklick och skrumpen vitlöksklyfta dokumenterades och diskuterades på Instagramkontot @soosadtoseeyougo Det blev ett intressant undersökande av varför jag slänger mat.

Hur många kort blev det? Inte så många. Bara 332 stycken.”

Foto: Therese Andersson

Zenmaia_kvadratisk

Zenmaia

Zenmaia är ett Stockholmsbaserat ekologiskt te-varumärke vars vision är att förbättra miljö och hälsa i västvärlden genom att ta bort tepåsarna.

Vad många inte vet är att tepåsar ofta är gjorda av plast, blir kvar i komposten och bidrar till mer avfall än plastsugrör – helt i onödan.

Zenmaias teer bryggs direkt utan tepåsar eller tesilar och kan tack vare hög kvalitet bryggas kalla som varma flera gånger om utan att tappa smak och minskar därmed matsvinnet. Skippa tepåsarna för alltid och följ med på vår resa mot en hälsosammare och lyckligare värld!

WIN WIN Award

WIN WIN Gothenburg Sustainability Award

WIN WIN Award är ett av världens främsta hållbarhetspris som årligen belönar framstående initiativ som bidrar till en hållbar framtid. Hållbar mat är temat för 2019 och i maj blev det offentligt att årets pristagare är den franska matsvinnshjälten Arash Derambarsh. Genom idogt arbete och ett osvikligt engagemang lyckades han driva igenom ett förbud för franska livsmedelsbutiker och restauranger att slänga mat. Tack vare den nya franska lagen tillvaratas alla de råvaror och matprodukter som tidigare gick direkt i soporna. Istället tas de idag om hand av välgörenhetsorganisationer eller så kallade matbanker, och mättar människor som annars gått hungriga.

Anders Karlsson_Foto Jenny Svennås-Gillner

Anders Karlsson

Forskare, SLU

”Alla har sin egen subjektiva uppfattning om köttkvalitet och vad som påverkar den. Jag är köttvetare och är intresserad av att förstå vilka faktorer som kan påverka köttets ätkvalitet, i hela kedjan från jord till tallrik. Detta gör jag som forskare med hjälp av objektiva mätmetoder. I min forskning studerar jag hur bland annat avel och genetik, uppfödningssätt, utfodring och vård, djurskydd, djurvälfärd och djuretik, slakt, mörning, lagring och bearbetning och tillberedning påverkar köttets ätkvalitetsegenskaper mörhet, saftighet och smak.”

Foto: Jenny Svennås-Gillner

Anders Kiessling

Forskare, SLU Akvakultur

”Vi driver projektet 5 ton fisk i disk med målet att producera ett resurseffektivt och hållbart fiskfoder. Projektet drivs av SLU och Axfoundation i samarbete med en rad företag och organisationer. Idén bygger på att vi matar insekter med grönsaksavfall och gammalt bröd. Insekterna växer sig feta och proteinrika och blandas med svenskt ärtprotein som sedan blir foder till odlad regnbågslax. På så sätt minskar vi behovet av konventionella foderingredienser så som importerad soja, spannmål och vildfångad fisk, d.v.s. mat som vi människor kan äta istället. En extra bonus är att fisken smakar utsökt och hyllas av kockar!”

Foto: E. Evansson

bengt_persson

Bengt Persson

Bengt Persson har lång erfarenhet från de gröna näringarna och livsmedelssektorn och är arbetande styrelseordförande och VD för Foodhills AB. Foodhills arbetar med att bygga ett centrum för cirkulär livsmedelsproduktion i Bjuv, Skåne, på den anläggning där Findus tidigare var verksamma. Bengt är i grunden lantbrukare men har under åren haft styrelseuppdrag ibland annat LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), KRAV och KIWA. Idag sitter Bengt, utöver Foodhills, i styrelsen för SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Sigill kvalitetssystem. Han är även ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. På Matologi den 24 augusti medverkar Bengt i en av panelerna på scenen.

Volkmar Passoth_presentation webben_Foto Ylva Henriksson

Volkmar Passoth

Forskare, SLU

”Kan vi äta trä eller halm? I princip inte, men många mikroorganismer kan. Bland dem finns jästarter som kan bli riktigt feta av sockerarter i trä och halm. Fettet som jästen bildar har liknande kvalité som vegetabiliska oljor och kan ersätta t.ex. palmolja. Jästen producerar även karotenoider, som kan användas som antioxidanter, och glykolipider, som kan användas som naturliga tvättmedel. Tänk om vi kunde producera matolja från inhemska råvaror, minska produktionssvinnet från svensk skogsindustri och jordbruk, och samtidigt rädda regnskogen!”

Christina Dixelius_Foto Ylva Henriksson

Christina Dixelius

Forskare, SLU

”Törs du lukta på potatis som drabbats av brunröta? I odlingen och förvaringen av våra kära knölar är bladmögel och brunröta ett stort problem, och ett exempel på hur vi förlorar råvaror redan ute i fält och i lagringen. Grödor kan drabbas av olika sjukdomar och växtskadegörare, eller dålig tillväxt på grund av till exempel torka eller begränsad tillgång på näring. Vi visar hur forskning, växtförädling och bioteknik kan minska svinnet.”

logga-reko-cirkel

REKO Stockholm och Uppsala

En REKO-ring är ett sätt att köpa och sälja närproducerad mat helt utan mellanhänder. Reko kallas också relationsmat då du gör dina köp direkt från producenten utan mellanhänder och får möjlighet att ställa frågor om den mat du äter något du inte kan få i en butik på samma sätt.

I din lokala REKO-ring kan du köpa och sälja både råvaror och förädlade produkter. Enkelt och genialt! Köpare och säljare får kontakt med varandra genom särskilda Reko-facebookgrupper. Där hittar du information som exempelvis hur ofta du kan beställa och när det är utlämning av de beställda varorna. Inför varje försäljning annonserar producenten ut sina varor i inlägg. Köparen beställer genom kommentar till inlägget. På utlämningsdagen hämtar du dina beställda varor på rekoringens utlämningsplats, som en riktig gammaldags marknad fast allt är förbeställt.

Karin Gerhardt_fotograf Annika Borg

Karin Gerhardt

Forskare, SLU

”Vem vill inte äta goda och nyttiga bröd med gott miljö- och hälsosamvete? I vårt projekt undersöker vi vilka mervärden som finns hos äldre spannmålssorter som de moderna sorterna kanske saknar. Vi utforskar potentialen hos dessa spannmålssorter hela vägen från ax till limpa. Kom till Matologi den 24 augusti, så får ni smaka!”

Foto: Annika Borg

Elisabeth von Essen

Forskare, SLU 

”Har det hänt dig att andra personer haft åsikter om eller ansett sig ha tolkningsrätt över vad du väljer att äta? Idag upplever vi alltmer att våra önskemål och behov blir ifrågasatta, ouppmärksammade eller nonchalerade av omgivningen. Hur påverkar det oss?

Jag forskar om hur matval, matlagning och måltidssituationer kan vara ett sätt att hantera inre psykiska konflikter och önskningar, och om hur mat kan bidra till psykologisk utveckling och långsiktig personlig hållbarhet.”

Helena Röcklinsberg

Forskare, SLU

”Har djur ett egenvärde? Har människan en moralisk särställning – i så fall, varför? Vilka värden ligger bakom den djurhållningslagstiftning vi har? Hur ser ett djurvänligt samhälle ut? Det är typiska frågor vi ställer oss i forskningen och undervisningen om djuretik. Djuretik handlar om etiska aspekter i människa-djur-relationen och jag forskar om allt från insekter till kor, djurförsöksetiska nämnder och betydelsen av värderingar vid upphandling av livsmedel.”

Foto: Jenny Svennås-Gillner

Julia Marcopoulos

AGFO

Julia är agronom och research- och analysansvarig på AGFO, en digital medieplattform med fokus på framtidens mat. AGFO bevakar och förklarar ny teknik och trender såsom odlingsrobotar, insekter som livsmedel och nya gröna proteiner. Under Matologi kommer AGFO-Julia att bjuda på en spaning om trender inom matsvinn. Hur ser dagsläget ut för matsvinnet? Vad finns det för olika lösningar där ute, i Sverige och internationellt? Och vad kan vi förvänta oss att se framöver?

Foto: Peter Rutherhagen