En effektiv grisproduktion innebär mindre svinn

När vi föder upp grisar, går det åt foder. Foder är den största enskilda kostnaden inom grisuppfödning och för att producera en slaktgris i Sverige (90 kg slaktkropp) går det åt 350 kg foder. En del av detta foder skulle vi kunna äta direkt (spannmål, ärtor och bönor), utan att låta grisarna omvandla det till kött. Vi ska alltså inte slösa med foder i vår grisproduktion, utan vi ska ha grisar som är effektiva foderomvandlare.

Vilka grisar är det som är effektiva foderomvandlare?
Jo, det är: friska grisar som växer snabbt och inte ansätter mycket fett.

Förbättringar av avelsmaterialet, fodersammansättning, inhysning och skötsel samt förebyggande hälsovård har tillsammans halverat foderförbrukningen under senaste 100 åren:

Idag går det åt 7 kg foder för att producera 1 kg griskött, för 100 år sedan gick det åt hela 15 kg!

Vi har i Sverige, jämfört med större delen av den globala grisproduktionen, en effektiv grisproduktion med mycket låg antibiotikaförbrukning. Detta har vi lyckats med genom en förebyggande djurhälsovård, som bland annat inkluderar strikt omgångsvis produktion med noggrann rengöring av stallarna mellan djuromgångarna.