Fiska hållbart

När fiske diskuteras i media är det ofta negativa rubriker om överfiske, stora mängder död fisk som slängs tillbaka eller förstörelse av havsbottnar som dominerar. Men med skonsamma fiskemetoder, förbättrad förvaltning och nya produkter kan vi nå ett hållbart fiske och vatten i balans.

Att fiska med burar är en gammal metod som nu åter är intressant. Med hjälp av burarna kan man fånga högkvalitativ fisk och samtidigt minska dödligheten på andra fiskar som inte kan säljas. Just nu genomför forskare från SLU försök längs Östersjökusten att utveckla burar för att fånga torsk. Den önskade torsken kan då tas upp och säljas medan den oönskade fångsten kan släppas tillbaka levande1). På så vis undviks onödig hantering och dödande av fisk som inte är säljbar. Dessutom minskar det utsläpp från båtar som drar trålar och skonar även botten.

Att fångsten av fisk är skonsam innebär dock inte att fisket är hållbart. Vi måste veta hur mycket fisk av en viss art vi fångar i relation till hur mycket som finns. Och vad händer när miljön förändras?

För att ta reda på hur mycket fisk det finns och hur mycket vi kan fiska måste vi använda olika modeller som tar hänsyn till reproduktion, när fiskarna blir könsmogna, hur fort de växer och hur stora fiskarna är. Men när miljön förändras så ändras också förutsättningarna för reproduktion och tillväxt. Till exempel tenderar fiskar att växa fortare men inte bli så stora när vattnet blir varmare och de syrefria bottnarna i Östersjön gör att fisk växer långsamt2).

Fisk utgör en högkvalitativ proteinkälla som är viktig ur ett hälsoperspektiv. Men cirka 60% av all sjömat som konsumeras i Sverige kommer från två arter; lax och torsk3). Det innebär att många andra arter ”underutnyttjas” och en mer hållbar konsumtion kan nås om vi hade en mer jämn konsumtion av olika fiskarter, vilket underlättas av nya produkter från vatten och hav.

Vad tycker du? Kom och diskutera med SLU:s kunniga forskare på Matologi den 25 augusti på Norra Bantorget.

 

1) Nilsson, H. (red) (2018). Sekretariatet för selektiv fiske-Rapportering av 2016 och 2017 års verksamhet. Aqua reports 2018:4. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Lysekil, 211 s

2) Heimbrand, Y. (2018). Losing track of time: Causes and solutions for the problematic determination of Baltic cod age. Aqua Introductory Research Essay 2018:1. Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources, Drottningholm Lysekil Öregrund. pp 62.

3) Ziegler, F & Bergman, K. Svensk konsumtion av sjömat – en växande mångfald. RISE Research Institutes of Sweden, SP Rapport 2017:07. ISSN 0284-5172.

 

Har du fler frågor kontakta futurefood@slu.se