Hållbar relation mellan människa och mat

Mat är något som följer med oss genom hela livet. Vår relation till mat kan vara både konstruktiv och destruktiv för oss själva och för vår planet. Vad ligger bakom våra beslut att äta viss mat men inte annan, och vilken betydelse har det för vårt och planetens välbefinnande?

Just detta handlar Elisabet von Essens forskning om. Elisabeth är forskare vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi och studerar unga vuxnas relation till mat. Hon har bland annat tittat på vilken betydelse valet av ekologisk, vegetarisk eller vegansk kost har för välbefinnande och personlig utveckling, och vad som ligger bakom valet av en viss typ av kost eller matvaror. Hon är också intresserad av hur valet av mat kan orsaka problem både för individen själv och för relationen till andra.

– Min forskning har bland annat visat att minnen kring mat har stor betydelse för människors relation och inställning till mat, berättar Elisabeth. Mat handlar om mer än bara det som ligger på tallriken – det finns så många upplevelser och minnen kopplade till mat. Minnena påverkar hur vi relaterar vill mat senare i livet. Den som har negativa matminnen från sin uppväxt kommer att se på mat på ett annat sätt en person som har positiva upplevelser med sig i hemifrån.

Maten ger oss alltså inte bara den näring vi behöver utan är tätt förknippat med traditioner, minnen, rutiner och känslor. Måltiden är ett tillfälle då vi samlas för att dela erfarenheter eller utbyta åsikter. Men om mat nu är så viktigt för oss, varför slänger vi då så mycket mat?

– Jag tror att det handlar mycket om hur vi blivit bemötta och omhändertagna under vår uppväxt och vilka glädjeämnen, bekymmer och frågeställningar som har funnits i vår miljö, säger Elisabeth. Under 1900-talets andra hälft behövde vi i Sverige inte fundera så mycket på hur maten framställs eller om det kommer att finnas tillräckligt med mat till alla. Tillgång till mat blev allt mer självklar, det var lättare att köpa på sig massor med mat och det var inte så noga om en del hamnade i soporna. Idag är mat mer kopplat till existentiella frågeställningar än när jag växte upp. I min forskning har jag sett att dagens unga har en helt annan medvetenhet och en annan syn på planetens resurser än äldre generationer.

Vår relation till mat och våra matval förändras alltså i takt med att världen förändras. Kan den ökade medvetenheten hos oss människor leda till att vi i framtiden slänger mindre mat och utnyttjar jordens resurser på ett bättre sätt?

 

Träffa Elisabeth och andra matsvinnsforskare vid SLU på Matologi den 24 augusti 2019!

Vill du veta mer? Kontakta elisabeth.von.essen@slu.se  eller matologi@slu.se.

Elisabeth von Essen forskar om människans relation till mat.