Vilket landskap har du i matkassen?

Genom historien och över hela världen, på landsbygden och i staden, har landskap uppstått som avtryck av olika matkulturer. Ost-eller köttproduktion från betande djur på betesmark med ett högt biologiskt värde, har exempelvis bidragit till att skapa artrikedom, kulturvärden och speciella landskapskaraktärer. De flesta ”matlandskap” idag är ett resultat av intensivt jordbruk, industriellt fiske, effektiva transporter eller storskaliga distributionscentraler. Den biokulturella mångfalden försvinner när mindre produktiv mark överges och växer igen. Olika raser och arter av djur och växter som brukats i hundratals år hotas av likriktning. Landskap och mat är ofta delar av samma idépaket när de marknadsförs för turister och som upplevelser. Ofta sker detta samtidigt och bidrar till ömsesidiga mervärden som stärker landsbygdens ekonomi.

Intresset för mat och matlagning ökar, framför allt bland världens växande medelklass. Konsumenterna har också blivit mer kritiska och medvetna, och efterfrågar i allt större grad ekologiska, närproducerade och säsongmässiga produkter. Landskap används ofta som ett argument för att stödja det lokala jordbruket samtidigt som stadsodling är en del av kritiken. Men det kan vara svårt för konsumenterna att förstå vad olika miljömärkningar och geografiska ursprungsbeteckningar betyder – och kanske ännu svårare att förstå hur landskapet påverkas av våra val när vi handlar i affären. Begrepp som ”närproducerat” kan tolkas på flera olika sätt och ”lokalproducerat” är oftast inte samma sak som ”lokalt konsumerat”. Hantverksmässiga produkter med kontrollerad ursprungsbeteckning eller andra typer av lokala märkesvaror exporteras och konsumeras ofta någon annanstans. Det finns en del kritik mot märkning av lokala produkter och att den bidrar till social ojämlikhet. Kopplingen mellan maten och landskapet kan visa vad miljömässig, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet kan innebära och de utmaningar som detta för med sig.